flashback.

"I varje kurs skriver vi två stycker uppsatser. Ni får rubriken, sedan är det upp till er att skriva det ni tycker och tänker."

jag älskar att skriva. Skriva det jag själv tycker och tänker. Skriva utan yttre relger och formaliteter. Jag vet inte hur jag tolkas eller vad andra tycker om det jag skriver. det är inte därför jag skriver. Jag skriver för att  jag vill och känner för att uttrycka mig. Skolan förstörde min skrivarglädje. Skolan tog kål på min fantasi. Skolan gav ett nummer för mina texter. 
jag kommer förevigt att förbli en 8. Studentuppsatsen gav mig det högsta betyget jag någonsin fått i uppsatser. Det som jag skrev - gav mig det som jag behövde. Jag visste att det jag skrev skulle alltid nå mig dit jag ville.

Nu står jag inför samma situation. Nu skall jag skriva en uppsats på engelska med många olika regler i tankarna. Månne uppsatsen skall ge mig det jag behöver? Kommer jag någonsin att kunna hitta inspirationen och de rätta orden som jag behöver ???

Just nu känns det kämpigt! men jag skall försöka tänka bortom mina flashbacks från gymnasiet. Nu har jag två veckor på mig. då hade jag 3 x 70 minuter.

horrible.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0