Tåget.
Får du också känslan av att livet liknar ett expresståg ibland. Man vill hoppa av och sätta sig på bänken för att invänta nästa tåg som går. Eventuellt byta riktning för att ta ett annat tåg söderut/norrut ... men det går bara inte, man får vänta tills tåget stannar... I barndomen kändes sommaren förbi när Jeppisdagarna närmade sig. Det var dags att återgå till rutinerna. Vad gör man när man inte har några rutiner att återgå till? Vad gör man om man stiger av tåget och det inte flera tåg förbi? Tar man vännen i handen och sätter sig ner för att skratta en stund och dela stunden med personer i samma öde eller sjunker man ner och tänker på konsekvenserna?
Livet har sina lustiga vändningar,när man som minst anar det. Det kan handla om att man plötsligt står inför ett val om något som tidigare har varit självklart eller när saker och ting bara faller på plats... Saker som tidigare varit ett mysterium. Varför är vi så rädda för misstag? Varför antar vi utmaningar med kallt huvud och ser allt som en erfarenhet ...
Varför bär man på stora bekymmer ensam, när det finns öron som lyssnar? Varför måste något dåligt ske för att det fina skall få utrymme?
Framtiden, oromoment för många. Varför skall man ta huvudbry över något som ligger långt framöver när stunden har tillräckligt med bekymmer? Öppna hjärtat för stunden, ge ett extra leende till den som kommer förbi, var herre över ditt eget liv, låt inget bekymra dig, och ät tårtbiten som kan vara den sista ...
Luta tillbakas i tåget, låt den ta dig till destinationen ... Men tveka inte ifall någon sätter sig bredvid dig, le ett vackert leende, ta bort den finska mentaliteten och lev för stunden.
